Liten har varit en jätte go och glad ”skit” i dag. Kanske beror det på att hela familjen är samlad och hemma i dag. Det är liv och rörelse i huset. Kanske att Liten tycker det är roligt att åla sig fram och efter oss andra som går runder här i hemmet och försöker uträtta lite här och lite där. 

I alla fall medan Liten har ålat sig fram så har Liten övat sig på att formulera ord. Inte vilket som helst i heller, utan ordet har varit mamma.

Klart och tydligt har det kommit ur munnen på Liten. Mmamma mamma mamamam osv har det låtit här hemma.

Även  om jag misstänker att Liten inte sätter det i samband med mig, så låter det så fruktansvärt gööööt i mina öron. Det är så härligt.

I dag var min tanke att jag skulle måla en kista som vi haft här hemma väldigt länge. Den har vi förvarat hundhanddukar i, på den tiden när vi hade hund. Nu är det tänkt att Liten skall få den till sina leksaker. Vi är dock lite oense om kistan skall stå i vardagsrummet eller i Litens rum. Jag vill ha den i vardagsrummet tillfälligt, maken vill ha den i Litens rum.

Kistan är antikbetsad och skall bli vit, ådringen skall synas igenom är min tanke. I dag har den blivit tvättad/rengjord och jag har skruvat loss locket. Undertiden Liten sov på förmiddagen han jag även med att måla den invändigt och invändigt även på locket. Nu är jag lite sur på maken för jag bad honom i morse att jag skulle få skyddspapper, det har han i firmabilen och inte i vårt förråd. Jag kan alltså inte måla utvändigt, nu när Liten sover. Jag kan inte heller måla en andra gång på det jag redan målat eftersom det skall torka i minst fyra timmar.

Det är inte bra att gå hemma om dagarna. Mina händer mår dåligt. Jag är inte speciellt snäll mot dem. Jag glömmer oftast att smörja in dem och jag är alldeles för mycket i vatten för att de skall gilla läget. Just nu har jag en rejäl torr sprick på tummens ”finger blomma”. I går när jag duschade kom ett hårstrå i såret, det gjorde så fruktansvärt ont. Ibland, som när jag städar inne på toaletterna, då tar jag på mina gummihandskar, men annars har jag svårt för att jobba med dem på. Jag vill bli blött och känna smutsen på något konstigt vis.

I dag har jag tänkt. I dag har de fått lite omvårdnad. Lite gummihandskjobb och lite handkräm. Det känns genast lite bättre. Såret på tummen får jag nog dras med ett tag till. Naglarna har fått lite nytt nagelstärkande lack.

Jo ibland blir det kaos på kvällarna när man försöker sig på att trycka in något roligt. Grabben tycker det är tråkigt att följa med hem från skolan, Liten tar för mycket tid och jag hinner inte med honom (grabben) eftersom det oftast är dags med kvällsmaten. 

I går skulle jag då försöka mig på något roligt. Vi tog fram bak attiraljerna och började mäta upp våra ingredienser. Grabben älskar att mecka runt med händerna, grisa och kladda, smaka och smaska. Liten satt sin barnstol och tittade på men det var mest jämmer och elände från det hållet. Liten skulle vara med, Liten var hungrig, Liten ville inte sitta stilla och Liten protesterade hög gjut. Mamma hade inte tid för Liten, mamma tycker inte om kladd, mamma tycker inte om choklad spill eller havre spill på golvet, så mamma var fullt fokuserad på spillet från grabben. Lite lätt desorienterad av Litens pipande och grabbens kladdande.

Det visade sig dock att jag antagligen fått för lite smör/fuktighet och kanske var havregrynen för fibriga för att få till runda bollar som inte föll isär. Pärlsockret var också ett gissel att få till att fästa.

Men vi lyckades till slut och både maken och grabben tuggade på, trotts den extra fiberberikade havren. Allt behöver man ju inte berätta.

I gårkväll kom snön till oss igen. Vår gråa mylla fick sig ett täcke av snö, det blev så ljust och fint. Förhoppningarna växte om att få uppleva vintern en gång till innan den riktiga våren gör sitt inträde här hos oss. Tänk att få ta fram pulkan en gång till och åka i backarna. Vad underbart. Men ack så förtvivlat i morse när vi vaknade, snön var borta. Just nu är det bara blött och åter blött när man tittar ut.

Jag har röjt i Litens rum. Sorterat. Till grabben. Till vinden. Till försäljning. Till att… Litens rum har ju under hela vår renovering varit ett rum vi har kunnat ställa in saker i utan att det har påverkat vårt hem och våra möjligheter att ta oss fram i vårt hus. Det har varit bekvämt. När sen Litens rum skulle målas och få nytt golv, åkte allt ut för att åka in igen när rummet var klart. Liten skulle ju inte flytta in ännu. Det som varit bra är att det trotts allt har minskat var gång det åkt ut och in, det har sorterats en del. I dag har jag alltså sorterat igen och i kväll när maken och grabben kommer hem skall de få ta sin beskärda del utav det jag har sorterat fram. 

Maken skall upp på vinden och han skall få sätta upp två mindre tavlor, om han nu håller med mig om placeringen.

Grabben skall få kolla igenom min sortering och säga vad han tycker om det eller så blir det några förändringar. I alla fall så hittade jag hans allra fösta träskor som vi målat svarta, de har jag hängt upp i hans rum. Jag hittade även hans Guardian Angel som han fick av Gudmor och Gudfar vid ett tillfälle, hänger nu ovanför hans säng igen.

Men så kom jag då till mobilen, det heter väl så. När vi kom hem med grabben den där alldeles speciella dagen för en massa år sedan, var huset smyckat med alla konstens välkomnande från mormor och våra kompisar. Vi skulle nu bli en barnfamilj, det som vi i så ofantligt många år velat men inte kunnat. Nu var det dags. O mormor hade gjort en mobil utav en massa hjärtan på tråd och hängt fast i en helt vanlig blomsterpinne. På hjärtanen har hon skrivit våra namn och en massa små söta saker. Nu fick jag den i handen i gen och det blev så svårt att välja, kasta eller spara?? Hur mycket kan man, skall man spara? Själv vill jag inte behålla något från mitt barndoms tid men det är ju jag, vad vill mina barn??

Naturligtvis hängde jag den åt sidan. Jag får avgöra det en annan dag. Kanske köpa flera lådor till att spara i.

Där var jag och Liten med mormor i går. 

Liten fick en vägglampa i ”sin” färg. Grabben har en blå stjärna på sin vägg. Det inhandlades mat och kaffe servetter också i Litens färg. En rullgardin till Litens rum, en svart, jag tycker inte om svart men vit släpper in för mycket ljus på sommaren och blå är helt fel färg. Andra färger finns inte. Fler dörrstoppar så att Liten inte klämmer sina små fingrar i dörrarna.

Tavelramar till lekhallen, där vi skall sätta in barnens olika bilder och kreativa egenhändiga alster. Ramarna skall nu bara målas i deras respektive färger. Tavelkritor, i färg, till barnen köpte jag också då vi bara hade vita sedan innan.

Köpte fyra svarta diskborstar med sugpropp, ingen Påsk gul syntes (snart är det Påsk), brukar ha en röd till Julen.  En svart tavellist inköptes som eventuell hylla på Gäst toaletten. En annan hylla som jag stod och valde mellan, fast den skulle vi själva få sätta färg på, maken valde tavellisten. Fem gerbera syntet blommor inhandlades för vardera 5 kronor. Två orangea till entré fönstret om jag vill använda mig utav vaserna som jag köpt dit, en tredje orange till en svart vas att ha på gäst toa på svarta hyllan och så två vita att ha i sovrummet om/när de nyköpta blommorna inte tycker att jordelivet här hos mig är bra längre. Ett paket med värmeljus, att mysa till under kvällar och helger.

Till maken köpte jag en monteringsbar hylla till skrivbordet att lägga alla datorkablar i/på för att få dem från golvet.

Att gå på Ikea blir dyrt. Dock blev jag väldigt glad när jag kom till kassan och endast behövde betala 5kronor för allt. Mina sista fem enkronor gick till detta. Sist vi var på Ikea lämnade vi tillbaks en hel del överblivet/fel köp från köket och detta tillgodo använde jag mig utav i dag. Fast jag trodde egentligen att jag redan hade handlat för de pengarna som var insatta på tillgodo kortet men jag hade fel. Det var riktigt kul att betala i går.

Lagom tills när tvätten skulle hängas upp utomhus i det fina vädret blev det molnigt, gråa moln och min vårkänsla försvann lika fort som den kom. Jag tappade en del av orken och bestämde mig för att som vanligt torka tvätten inomhus. Tråkigt men kände inte för att eventuellt behöva springa ut i regn och ta in tvätten.