Nu målar mannen vardagsrums och köks taket, dessutom är han förkyld och är på uruselt humör. Jag tänker inte skriva hur det låter där inne ifrån men jag orkade inte höra honom och satte mig på behörigt avstånd här vid min dator.

 

Enligt honom skall taken inte bli så bra, jag får väl själv se sen när det har torkat vad jag tycker. Mina krav är något lägre än hans, 80% mot 200%, men så vill han ju titulera sig PROFFS.

I sovrummet har våra skjut dörrar kommit upp och det har blivet ett helt annat rum, nästan. Innan såg rummet väldigt litet ut och jag nästan ångrade mig att vi inte använt lite mera plats till sovrummet än vad vi gjort, även om det hade varit svårt att göra det på ett snyggt sätt för det hade påverkat vardagsrummet på ett negativt sätt. Nu känns det så bra så bra då ljuset från fönstret får möjlighet att spridas i rummet och speglarna i sig hjälper ju till att få allt att se större ut. Just det sen är ju kläderna borta så att säga, de är ju bakom dörrarna och kan inte skapa något rörigt intryck. Helt perfekt med andra ord.

Nu saknas det bara lampor, Tv och tavlor eller annan väggdekoration sen är det klart där inne och det känns så härligt.

Klart att socialen oroar mig

Vi borde helt klart bli godkända av socialen för ett förnyande utav vårt medgivande för barn nr 2 men man är allt lite osäker tills man fått papperna i handen och nu när vi kommit hem börjar man direkt fundera på hur det har gått och hela adoptionen börjar göra sig på mind igen.

 

Nu har vi dessutom ”kommit ut” till familjen på mannens sida. Jag vet att jag just nu mår dåligt för allt det här och det är lika bra dom vet om varför jag kanske inte är på så strålade humör när vi träffas.

Det var inte alls kul att ställa sig på vågen och upptäcka att jag gått upp tre kilo under semestern, jag trodde faktiskt inte att jag ätit så mycket. Jo mycket men jag åt extremt mycket frukt och grönsaker bara för att jag inte skulle gå upp i vikt. Jag kände också att jag/vi inte gick riktigt så mycket som jag kanske borde, staden var en liten sovstad och utbudet och omgivningen det samma oavsett vart man än gick.

 

I fredags kom jag inte ut på någon runda då mannen jobbade och grabben inte är sugen på att följa mamma på hennes promenad.

Under lördagen var det mycket rivning som gällde i vårt hus så då fick jag hjälpa till där och rundan lös med sin frånvaro.

Fast i dag Söndag har jag kommit ut på en härlig runda, jag känner mig super stolt då jag i stället för att ligga kvar i sängen och morna mig och låta resten av familjen vakna, tog jag på mig mina kläder och strax över åta på morgonen var jag ute och gick – innan frukost, det skall vist vara betydligt bättre.