Vi har satt in vatten sparare. Framför allt till varmvattnet. Det sägs att de skall vara bra och att man kan spara upp till 50-70 % vatten. Vi får väl se om det är rätt. 

Jag älskar att duscha läääänge. Det är inte lätt att vara kvinna, raka benen, fixa bikinilinjen, fixa armhålorna och sen skall vi inte snacka om håret som både skall tvättas och balsameras, ansiktet skall ha sina olika rengöringar för att bli rent, behålla sin ungdomlighet och ej åldersavslöjat. Det tar tid och då rinner det en del varmt vatten ur duschen MEN för den delen tänker jag inte ta på mig allt själv.

Maken vill ha en vacker fru (vet inte om jag uppnår det med jag försöker i alla fall) och grabben vill ha en mamma som han inte behöver skämmas för (vet inte här i heller om jag lyckas), alltså hade kraven varit mindre på mig så hade det inte gått åt så mycket vatten när jag duschar :-)

I lördags intog jag skepnaden utav en huggorm, ja inte lika smal, smärt och smidig utan snarare den livsfarliga karaktären, som jag spottade och fräste runt omkring mig. Det var klart familjen som fick ta det. Maken dansade verkligen efter min pipa och grabben gjorde som pappa, dom vågade inget annat. Det minsta lilla ord fel eller en felaktig handling utlöste en explosion hos mig. Hur kan man bli så förbytt? Grrrr vad sur och arg jag är på mig själv.

Dom två stora lyckades hålla sig på avstånd från mig, så jag kom aldrig åt att hugga, som tur är.

Det var bara Liten som klarade sig. Liten har jag ju under mitt skinn i tryggheten, konstigt men sant. Kan det vara för att Liten är så liten?

Under söndagen förstod jag klart och tydligt varför jag intagit den gräsliga skepnaden……jag fick kvittot jag väntat på. I dag är andra dagen och smärtorna är grymma. Ännu är migränen inte på väg och jag hoppas det förblir så. Jag har Eeze hemma men tycker egentligen inte om att ta dem när jag är själv, då jag är astmatiker och alla dessa migrän medikamenten inte är bra för oss eller det står på bipacksedlarna att man skall rådfråga sin läkare om man kan ta dem, men hur skall han veta vad jag tål eller inte. Jag har testat dem två gånger med maken hemma och två gånger när han inte varit hemma och det har fungerat bra, så vi får hoppas att de är ämnade för mig. Värre är det med smärtorna som oftast inte går att få bort, har jag lite tur kanske jag kan få bort det värsta. När det nu gått så många dagar för länge är smärtorna mera intensiva än de månader jag får det med kort cykel, då känner jag knappt av det.

Det skulle vara glädjande att en dag få vakna upp på morgonen och veta att man kommit ur den här kvinnliga delen, inse att allt är över, inga blödningar, inget ont, inga svettningar och annat dylikt som skall komma innan jag är där på andra sidan.