Jag har flera gånger försökt få svar från Bloggagratis angående lösenord men jag har inte fått något svar eller i alla fall inte tills i går när jag hade den andre datorn öppen. Det vore ju bra om man kunde få ett svar från dem med det verkar svårt.

Mina barn sover sedan länge och maken är på Julbord med festligheter, med ett företag där han är kund, det betyder att jag är alldeles ensam hemma och vaken. Jag sitter i vardagsrummet och tittar på Du är vad du äter, Nytt läge och Hell´s Kitchen på Tv:n. Jag har datorn framför mig, för att uppdatera mig, på minna ”bloggvänners” bloggar och deras förehavanden för dagen. Jag läser om någon som har en underbar vinter vy utanför fönstret, en som har skrivit sitt första brev till sina döttrar någonstans på andra sidan jordklotet och så läser jag om någon som skall träffa prästen.  

Efter kollen runt hos dem så går jag in på min egen blogg och då kommer klart tårarna. Tänk att någon intresserar sig för mig, lilla mig. Jag är rörd. Det är härligt när någon säger att det inte är konstigt om det blivit för mycket av det goda, men det som känns konstigt är att det är mina blogg läsare som kan skriva det till mig när min familj tycker att det här är väl inget märkvärdigt. Fast så är det väl lätt med familjen, man behöver inte vårda familjeanknytningen man är ju familj ändå, annorlunda är det med vänner utan släkt band.

Ibland skulle man vilja gå ett steg längre, kunna skriva av sig alla hemligheterna, öppna upp sig, men samtidigt är det lite härligt och mystiskt med de anonyma (dock med kända ”nick name”) läsarna.

Jag är inte inne i en depression men visst har jag en vinter depp, det har jag alltid vid denna tiden. Jag har för mycket förväntningar på mig själv och på oss som familjeföretag men orkar oftast inte med allt jag önskar.

Tack snälla ni som skrivit till mig.