Maken konfronterade grannen i går angående den bortkastade posten. Den förväntande reaktionen uteblev eller?? 

I dag kom i alla fall frun in till oss. Det var jag som fick ta emot henne samtidigt som jag frågar maken en sista gång om han verkligen har pratat med dem. 

När jag öppnar dörren har hon hört mig

–        Jasså du vill inte prata med mig annars!!??

–        ÄÄÄHHMMN Njanej 

Maken kommer också, fortfarande märkt utav sjukdom. Hon har en flaska vin i handen. När hon överräcker den känns det lite (usch mycket) pinsamt. 

-         Kan du inte ta den med dig igen, försöker jag?

-         Näää varför det säger hon med ett stort leende på läpparna.

-         Det här var ju lite häftigt. Nu har vi något att prata om, snacka i      kvarteret. 

Kunde vi inte ha byggt in en fall lucka just där i hallen där jag stod så jag kunde komma bort från allt just i den sekunden!?? Något att tänka på till nästa bygge kanske.

…men kanske bättre med God fortsättning. 

Det var inte min mening att inte önska alla mina läsare en God Jul det mest bara blev så. Jag var fullt upptagen med annat, som att krama toalettstolen eller spannen, ligga och skaka av frossa i sängen, åma mig för mage, kropps och huvud ont.

 

Maken låg i sängen bredvid med samma smärtor men han försökte även kväva toalettstolen med baken.

 

Liten använde blöjan, åt lite mindre än brukligt (skadar egentligen inte) men hade ett humör som oftast på topp.

 

Grabben var väl den som kom hem med det och hade sitt innan Berlin resan även om vi då inte förstod vad det var.

 

Julmaten, glöggen, kakorna, godiset är kvar i kylen eller skåpen nästan orört och allt det där stämningsfulla med Julen var som bortblåst. Vi försökte lite med Tomte som kom och lite lite Jul mat, som vars en prinskorv, köttbulle, en liten bit ogriljerad skinka och Julmust att försöka skölja ned det ”hela” med.

 

Nej jag kan inte påstå att detta var den bästa julen vi haft. I dag har jag i alla fall varit något igång, diskat, kokt ur vällingflaskor, tvättat tvätt, lagat mat, spelat spel med grabben, varit ute under en halvtimme och gungat med barnen och ätit lite MoM kulor……Mmmmmm smasken tills jag började må illa igen. Ska kanske inte skylla på influensan där.

IInternet är fantastisk på många sätt. Här för leden upptäckte jag att Google kan översätta hemsidor till det svenska språket. Jag sökte efter grabbens barnhem, det hemmet där han bott en tid innan han kom till oss. Det var så kul när jag fann vad jag sökte och ännu roligare då när jag kunde få google att översätta detta svåra språk till mig så jag verkligen fick ut något av sidan. Kul att kunna följa med vad som händer på just hans barnhem. 

I år har vi sänt ett Julkort med önskan om god helg till dem och en snabb berättelse om Liten. Jag vet att dom tycker det är så kul när vi sänder brev eller e-mail till dem med kort och en berättelse om grabben och hans utveckling och alla påhitt han håller på med. Jag vill att han skall bli ihågkommen hos dem, om han en dag önskar åka tillbaka för att hälsa på. Vilket han har sagt att han vill.

Maken provianterade en del när vi var i Tyskland. Närmare bestämt 11 flak öl och lite annat. I dag skulle han göra plats till dessa. Vi har ju byggt en ”skrubb” att förvara en del saker i som inte fungerar i en oisolerad friggebod. Garage och förråd har fått ge plats åt boningshus. För att nu denna mängd med öl skulle få plats i vår så kallade skrubb fick han röja ur en del. Gamla tummar ölburkar, stuva om av de få ölen som var kvar sedan sist han åkte över, stuva om bland annat som förvaras här och ta fram alla påsar med pappersförvaring innan det skall till återvinningen. Sagt och gjort.

Vi fick åka till mataffären för inhandla lite mat och försöka Julhandla lite av maten som vi behöver  till Julafton osv. Men först en runda till återvinningsstationen och slänga det utsorterade.

 

Väl hemma igen stegade jag bort till vår granne som tagit hand om vår post medan vi var borta och även en tredje grannes post som vi egentligen tar hand om medan de är borta. Vi sorterade ut deras post från vår post och så bad jag maken att han skulle lägga det bland ”deras” post. Då låter det ungefär så här:

-         Var då, säger maken

-         I skrubben  i hallen, svarar jag

-         Du har väl inte slängt deras post, säger jag med en ton av ironi

-         Helvetesjävlarfanochhansmorfar, säger maken medan han svänger med armar och ben i en uppgiven gest.

 

Han kastar sig i bilen och kör bort till återvinningen för att försöka leta efter grannens post. Hans ena yrke har lärt honom hur man öppnar dessa containrar för att kunna hopp i och leta efter det som behövs. Dessvärre hittade han inte posten, så han körde hem igen. Vi diskuterade i vilken ordning han hade kastat allt och om han möjligen hade kastat det fel bland kartonger. Han gav sig i väg igen men kom lika tumhänt hem igen.

 

Det är jag som har sparat posten i en papperspåse sidan om vår pappersinsamlig. Han vill lägga ansvaret på mig, men jag köper inte den. Tycker att man måste se sig om ordentligt när man plockar ut för att kasta, det är liksom sista chansen att ångra ett tidigare beslut.

Det är sådant som inte får hända. Det blir vi som får bära hundhuvudet när grannen kommer hem.

Efter fikan i dag ville sonen över till kompisen. Han ville ha sin nya skiva med sig, barnvisor med Clownen Sam och bla låten Godisregn, härliga sånger som man blir så glad utav. Han går själv då det inte är så långt att gå och han är super duktig på att kolla om det kommer bilar. Dessutom är det ljust ute så det är inga problem alls. När han varit borta en stund tänker jag ringa och kolla om han kommit in till dem och vilken tid vi skall hämta honom, det är ju faktiskt fjärde advent och många vill väll ha det lite mysigt så här på eftermiddagen. Inte vet jag. 

Jag letar upp telefonboken och deras telefonnummer. Ringer först en gång utan att någon svarar. Börjar få hjärtklappning. Jag ringer en gång till för att förvisa mig om att jag slagit rätt nummer. Inget svar denna gång i heller. Nu går adrenalinet i topp hos mig och tänker det ena efter det andra, men den värsta tanken är nog att någon har kidnappat honom på väg till kompisen. Precis så som någon gjorde med lilla Madelene i, var det i Portugal, jag mins det knappt, det har ju gått mer än ett år och hon är väll inte upphittad. Det klumpar sig i magen på mig.

 

En diskussion utbryter mellan mig och maken. Maken är på väg ut men skall först göra ditt och datt och det tar alldeles för lång tid för mig som vill ut med en gång och leta upp grabben. Jag måste veta var han är. Till slut sticker då maken. Efter en stund ringer han från mobilen. Nej dom är inte hemma. Dom är inte på lekplatsen. Dom är inte på den andre lekplatsen i heller. Men maken säger att det är i alla fall upplyst där hemma så dom kan inte ha gått så långt. Men jag vill veta var min son är och kommenderar maken att fortsätta leta tills han hittar grabben.

 

Det går tjugo minuter av förtvivlan innan han ringer igen. –Jag har hittat din son, vår son. Hemma hos kompisen, i lugn och ro tittandes på film. Barnen har haft konsert så de har inte hört telefonen när jag ringde dem och maken ringde ju aldrig på hos dem när han körde utanför. De har alltså haft konsert till toner utav grabbens skiva.

 

Det är nästan så man själv ville dit och se honom för att lugna ner sig.

Mormor firade en nolla under november månad och vi gav bort en överraskning som skulle sträcka sig över tre dagar och att pass, pengar och varma kläder var nödvändigt. I torsdag hämtade vi henne klocka 06,00 på morgonen och körde mot Malmö, Öresundsbron och slutade sen i Berlin vid hotellet. Inte förrän där och då visste hon att det var där hon skulle vara dessa dagar. 

Det har varit mysigt att vara i väg. Vi har gått på Julmarknader. Vi har ätit kanderade vindruvor, bratwurst, brända mandlar och mycket mera. Vi har druckit varm choklad (jag), glühwein och spetsad varm choklad (kommer inte på ordet) för att hålla oss varma. Maken skulle tvunget ha med sig sin ena kopp hem, jag som precis har sorterat ut tidigare års glühwein koppar för jag är så otroligt trött på dem. Första kvällen skulle maken inte frysa så han tog på sig allt vad han hade med sig och det var inte lite. Under tröja, tenniströja, tjock stickad ull tröja, lång kalsonger, jeans, strumpor, raggsocka, vinter kängor, vinter jacka och mössa. Han hade glömt ta med sig varma vantar så det fick han köpa. Behöver jag berätta att han frös. Kvällen efter tog han inte på sig undertröjan och raggsockorna. Han var väldigt förvånad över att han inte frös. Enligt honom var det betydligt varmare väder ute och enligt mig och min mor så var det att han nu fick luft mellan plaggen.

 

Båda barnen var helt fantastiska att ha med sig. Jag var lite nervös för Liten att det skulle bli jobbigt men så snäll Liten har varit. Tyckte allt var roligt och blev det lite tråkigt i vangen var det bara att plocka upp Liten en stund på armen och allt blev jätte bra.

 

Hemresan blev lite av en pärs för oss. Båten gungade. Ute blåste det något så fruktansvärt. Grabben hade inte ätit vidare bra under dagen och det tog inte lång tid förrän han klagade över att magen gjorde ont. Jag själv kände mig påverkad utav gungandet. Jag fasade för vad som kunde hända. Visst mådde jag lite illa men jag hade ju tittat på Titanic innan vi for till Berlin och det var inte bra. Mormor blev vitare och vitare i ansiktet och så blev även grabben. Liten var trött och hade ganska svårt att komma till ro på båten så jag fick vara så snäll och ställa mig upp och gunga med Liten i famnen. Inte nog med att båten gungade så jag fick luta mig mot ett räcke för att inte trilla, utan jag fick gunga på andra hållet också för att få Liten att somna. När Liten kommit till ro i min famn var det dags för grabben som hunnit bli riktigt ”lakan vit” att uppsöka något skålformat som kunde fånga upp det han inte kunde behålla. Maken fick lyfta honom förbi andra människor till en sopsäck som stod på passligt bra till. Stora protester kom från grabben, om att det var mamma som skulle vara hos honom och inte pappa, pappa kan inte och vet inte hur man skall göra. Jag kunde inte lämna över Liten till mormor med risk för att utsätt Liten för dusch utav middagsmat, öl, kaffe och wienerbröd. Jag röjde undan väskor mm som stod under vårt bord och fick lagt ut min jacka på golvet och så Liten på den, för att kliva snabbt bort till maken och grabben som hade det tufft. Vart mitt eget illamående tog vägen vet jag inte. När grabben var någorlunda säker tog vi oss mot toaletterna för att tvätta av oss, skölja munnen och fräsa ur det som kommit upp fel väg. Lagom tillbaka vid bordet var det mormors tur att springa till toaletterna. Sen avtog gungandet en aning och vi klarade oss tills båten lagt till och vi kunde köra av och strax därefter stanna bilen för en välbehövd luftnings paus innan vi fortsatte färden hemåt.

 

Grabbens klocka kommentar nu efteråt var: - Nu vet jag hur det är att vara sjösjuk.

 

Själv gungar jag fortfarande i vissa lägen, snart 24 timmar senare. Mitt balanssinne blev nog lite om skakat där på båten.

Blomsterspråket

Låt blommorna tala åt dig!
Blomsterspråket är uråldrigt och har genom historien främst fungerat som ett medel för kärlekspar att förklara sin kärlek för varandra.

 

Detta säger etiketten om antalet blommor: Antalet blommor är av stor vikt vilket gör blomsterspråket mer nyanserat. Det innebär också att man bör veta hur många blommor man skall ge bort, för att det inte ska uppstå missförstånd. 

 

En blomma
Du är mitt allt. 

 

Två blommor
Låt oss resa bort tillsammans. 

 

Tre blommor
När får jag träffa dig igen? 

 

Fyra blommor
Jag ser upp till dig och är dig tacksam. 

 

Fem blommor
Jag gör vad som helst för dig. 

 

Sex blommor
Jag tvivlar på ditt ord. 

 

Sju blommor
Jag älskar dig.

 

Åtta blommor
Jag förblir dig trogen intill döden. 

 

Nio blommor
Jag vill vara ensam med dig.

 

Tio blommor
Vill du gifta dig med mig? 

       

Vilken färg? 

 

Blå blomma
Jag är dig trogen intill döden 

 

Gul blomma
Du är solen i mitt liv 

 

Lila blomma
Jag önskar dig all lycka 

 

Mörkröd blomma
Jag väntar på dig 

 

Orange blomma
Jag är din vän 

 

Rosa blomma
Jag är förälskad i dig och är dig trogen 

 

Röd blomma
Jag längtar efter dig 

 

Vit blomma
Jag tror på din ärlighet och oskuld 

 

En bukett med röd, vit och blå blomma
...är ett frieri  

          

Blommorna i stjärntecknen 

 

Väduren
21/3 - 20/4

Viol 

 

Oxen
21/4 - 21/5

Liljekonvalj 

 

Tvillingarna
22/5 - 21/6
Luktört 

 

Kräftan
22/6 - 23/7
Margerit 

 

Lejonet
24/7 - 23/8
Ros 

 

Jungfru
24/8 - 23/9
Lilja

 

Vågen
24/9 - 23/10
Iris

 

Skorpionen
24/10 - 22/11
Krysantemum 

 

Skytten
23/11 -21/12
Hyacint 

 

Stenbocken
22/12 - 20/1
Tulpan 

 

Vattumannen
21/1 - 19/2
Nejlika 

 

Fiskarna
20/2 - 20/3
Vallmo

Detta hittade jag också på Blomsterlandets hemsida.

Egentligen skulle jag hitta en speciell bild på röda tulpaner i en röd tulpan vas från Blomsterlandet. Jag har sett arrangemanget i deras annons men hittar den inte på deras hemsida, tråkigt nog. Det var så Juligt och vackert.

Fast egentligen tycker jag inte om tulpaner, det är en skräp blomma. Den skall snittas nästan var dag. Den skall ha nytt färskt vatten var dag. När sen själva blomman börjar öppna sig så fröar den av sig något så fruktansvärt och ser så skräpig ut. Vackrast är tulpanen som snittblomma när den precis börjar öppna sina blomsterknoppar. Annars är den som finast ute i trädgården som lökväxt där man också får nytta utav den längre tid på året och flera år i rad.

Det här hittade jag om Julstjärna, vår älskade Julblomma.

---

Julstjärna

Julstjärnan, för många den blomma som mest förknippas med julen. Elljusstaken i mitten av fönstret och en julstjärna på var sida om — helt enligt traditionen. Ingen kommer på tanken att ställa växterna ihop och ljusstaken ensam! Elektriska adventsljusstakar är en svensk uppfinning, de har funnits i handeln sedan 1939, men seden med julstjärnorna är ännu yngre och ändå fast förankrad.

Blommor och stjärnor

Kanske trodde du, att den färgglada stjärnan är julstjärnans blomma? Så är det inte. Blommorna är de små, gulgröna knappar, som sitter i stjärnans mitt, de kallas cyatier Tag gärna fram luppen eller förstoringsglaset och studera dem – de är små underverk. Men de är små! Växter med små och oansenliga blommor har i regel stora, färgglada högblad, braktéer. som lockar insekter till blommorna för att pollinera dem. Naturen är fantastisk! När du köper en julstjärna ska du se till, att blommorna sitter kvar. Är de borta eller intorkade, väljer du en annan planta!

Högbladen är oftast röda, vita eller rosa, men det finns sorter med purpurfärgade, orange, laxrosa, tvåfärgade med stänk och prickar och andra - och nya sorter kommer varje år. Stjärnorna kan ha helt släta högblad och vara platta som kvarnhjul. De kan ha stjärnans spetsar lite hängande, nedåtriktade. Någon har bubbliga, vridna högblad och ser ut som en propeller, medan sorten ’Jester’ har uppåtriktade högblad formade som en tulpan. En sort som skiljer sig markant från de övriga är ’Winter Star’ som med sina rundade, krusiga och upprätta högblad tätt ihop nästan liknar en bullig ros.

Hårda grenar och mjuka blad

Grenarna blir fort förvedade, de grova blir en riktig stam. Bladen är spetsigt äggformade och har ett vackert nervmönster, ofta lite ljusare än bladen. Bladen på de röda sorterna är i regel mörkare än de på de vita och på de mörkt purpurfärgade är de nästan svartröda. Bladverket är frodigt och vackert, men vi köper växten för den färgade stjärnans skull.

På bordet och på golvet

Julstjärnan odlas i alla tänkbara storlekar. De minsta i 4-5 cm krukor passar väldigt fint som kuvertblomma och annan bordsdekoration, medan de stora, månggrenade och de på stam gör sig allra bäst på golvet, där man ser dem uppifrån. Den kanske vanligaste storleken är de ”enbenta”. Det betyder att det är en gren och en stor stjärna i toppen. ”Enbenta med barn” ser likadana ut men på dem har sidoskott brutit fram, det sitter småstjärnor utmed stammen. Den här modellen blir betydligt fylligare, ser frodigare ut.

”Grenade” julstjärnor har många och lika stora stjärnor. Det är plantor som toppats på ett tidigt stadium så att de grenat sig, fått flera /många lika stora skott och växer lite som ett halvklot. Sådana julstjärnor finns i många olika storlekar. Julstjärnor ”på stam” ser ut som små träd med kraftig, stabil stam och rund krona. De är flera år gamla, allt beroende på storlek.

Ljus, vatten och näring

Julstjärnan kan du ställa i fönstret eller på bordet en bit in i rummet – den har ”inbyggt ljus med sig”. Om du tänker bevara växten, odla den vidare, bör du ge den en ljus plats. Vattna med ljummet vatten så att jorden hålls lätt fuktig eller låt den torka till mellan givorna, den får aldrig stå blöt. Näring behövs inte, om du tänker ha växten bara över helgerna.

Tålig växt – men var ändå rädd om den

Julstjärnan är en tålig växt, som blommar i flera veckor och längre. Den har inga stora krav men skona den ändå från sådant, som påverkar den negativt. Den tål inte kyla, drag, kallt vatten, direkt värme och färsk frukt.

• Tänk på att växten inte tål temperaturer under 15°. Du ska alltså köpa den, där den stått varmt hela tiden. Emballera den väl vid hemtransporten och låt den inte stå kvar i kall bil. Om temperaturskillnaden mellan ute och inne är stor, öppnar du papperet lite i taget och låter växten vänja sig vid stugvärmen utan att få en värmechock.
• Flytta växten, om du har den på fönsterbrädan och du öppnar fönstret.
• Vattna alltid med ljummet vatten. Om jorden är varm som i rumstemperatur eller högre och du vattnar med kallt vatten, får växten en chock vid varje vattning och tappar bladen.
• I direkt värme som över ett element blir det väldigt varmt. Varm, torr luft och kanske också torr krukjord gör att bladen torkar in och faller av.
• Färsk frukt avger etylengas, som gör att blommorna och också bladen faller av. Tänk på att skona växten från detta, så håller den sig fin till långt efter helgerna.

Lite julstjärnehistoria

Enligt sägnen kom julstjärnan till på följande sätt. Aztekerna var ett indianfolk i Mexico med sin storhetstid från 1300-talet och ett par århundraden framåt. En av aztekernas gudinnor dog av olycklig kärlek och där hennes brustna hjärta droppade blod till marken, där uppstod dessa blodröda ”blommor”.

Växten fick sitt namn Poinsettia efter en amerikansk ambassadör och botanist i Mexico, Joel Poinsette. Det namnet har levt kvar länge och i många länder kallas växten fortfarande så.

Tysken Paul Ecke, som emigrerat till Kalifornien, började i början av 1900-talet att sälja julstjärnor som snittblommor vid juletid. Efter en tid började han också att odla dem i kruka, han förädlade och förbättrade dem och han kan nog påstås vara den nutida julstjärnans upphovsman.

1833 och 1834 beskrevs växten av olika vetenskapsmän och botanister i Berlin – då fanns den i Europa.

De julstjärnor vi hade som krukväxt på t e x 1940-talet var meterhöga och hade en röd stjärna i toppen. Den höll bara några dagar, var mycket ömtålig. Vi började att fira Lucia och vanligt var att Lucia hade ett rött skärp om midjan och en bukett röda julstjärnor på armen.

Inte förrän in på 1950-talet började de kortväxta sorterna att odlas och snart hade vi inte bara enbenta utan även flergrenade, låga stjärnor i butiken till jul. Man lärde sig styra odlingen med hjälp av ljus och temperatur och i teorin skulle man kunna odla julstjärnor året om. Men – de säljes bara kring advent och jul. Vi vill ha dem bara då! Trots åtskilliga försök att lansera växten som höststjärna, septemberstjärna och med andra namn med anknytning till färgerna har det inte lyckats. För oss är julstjärna en stjärna till jul.

Utvecklingen går framåt och varje år dyker växten upp i nya former och i nya färger.

Julens levande dekoration

Några små ministjärnor i en skål, lite naturmaterial eller glitter runt om – och du har en vacker bordsdekoration.

Gör en krans av vackert grönt och fyll mitten med små ministjärnor. En lampa över röda stjärnor får dem att lysa intensivt, vita är i sig själva nästan självlysande.

Ett par tre på rad i höga krukor och ytterligare förlängda med färgade pinnar drar blickarna till sig.

Avskurna julstjärnor i vas är mycket dekorativt och hållbart Se dig omkring i Blomsterlandet och låt dig inspireras av stjärnor i alla skepnader!

Att spara och ta tillvara

Om plantan är frisk och grön när helgerna är över, kan du spara den. Skär av stjärnorna och ett par blad under. Ställ krukan ljust. Snart skjuter späda skott ut vid varje bladveck. Då är det dags att plantera om växten i lucker och porös jord som t e x Blomsterlandets Blomjord.

När skotten går att hantera, kan du toppa dem, så bli växten ännu tätare. Över sommaren kan den stå ute på väl skyddad plats. Häll svag dos Blomsterlandets flytande Krukväxtnäring i vattnet och håll jorden lätt fuktig - aldrig blöt. Tag in växten, innan nätterna blir kalla.

Om du vill ha färgade stjärnor på växten, måste du se till att den får minst 12 timmars obruten natt under ett antal veckor. Enklast är att varje kväll ställa ner växten i en absolut svart plastsäck eller att ställa den i ett rum, där man på inga villkor får tända den minsta lilla lampa. Då förstörs hela ”behandlingen”.

Varje dag ska julstjärnan stå så ljust som möjligt. Du får inte glömma bort den varken kväll eller morgon.

När de översta bladen fått färg, kan du avbryta behandlingen. Nu har du lyckats få nya stjärnor i växten, du har odlat din egen julstjärna.

---

Ett år lyckades jag spara min ena Julstjärna (det blev en buske till slut) till nästkommande år, men då jag inte visste hur jag skulle få den att blomma igen så gav jag upp.