Mina barn sover sedan länge och maken är på Julbord med festligheter, med ett företag där han är kund, det betyder att jag är alldeles ensam hemma och vaken. Jag sitter i vardagsrummet och tittar på Du är vad du äter, Nytt läge och Hell´s Kitchen på Tv:n. Jag har datorn framför mig, för att uppdatera mig, på minna ”bloggvänners” bloggar och deras förehavanden för dagen. Jag läser om någon som har en underbar vinter vy utanför fönstret, en som har skrivit sitt första brev till sina döttrar någonstans på andra sidan jordklotet och så läser jag om någon som skall träffa prästen.  

Efter kollen runt hos dem så går jag in på min egen blogg och då kommer klart tårarna. Tänk att någon intresserar sig för mig, lilla mig. Jag är rörd. Det är härligt när någon säger att det inte är konstigt om det blivit för mycket av det goda, men det som känns konstigt är att det är mina blogg läsare som kan skriva det till mig när min familj tycker att det här är väl inget märkvärdigt. Fast så är det väl lätt med familjen, man behöver inte vårda familjeanknytningen man är ju familj ändå, annorlunda är det med vänner utan släkt band.

Ibland skulle man vilja gå ett steg längre, kunna skriva av sig alla hemligheterna, öppna upp sig, men samtidigt är det lite härligt och mystiskt med de anonyma (dock med kända ”nick name”) läsarna.

Jag är inte inne i en depression men visst har jag en vinter depp, det har jag alltid vid denna tiden. Jag har för mycket förväntningar på mig själv och på oss som familjeföretag men orkar oftast inte med allt jag önskar.

Tack snälla ni som skrivit till mig.

Just nu känner jag mig lite nere. Har många känslor som skulle behövas sättas ord på men jag hittar dom inte. Dessutom vet jag inte vem jag skall skriva dem åt. Vill inte lägga ut dem här på bloggen, vill inte skriva till andra e-post vänner och inte till vänner som inte gått igenom det jag/vi har gått igenom. Just nu är det jobbigt och tråkigt. Kanske är det en vinter depp jag har. Vet inte. Det blir nog inte så mycket bloggande just nu känner jag. Jag tittar in när jag orkar.

Finns det någon som kan ge mig lite energi och ork att sätta fart i dag. Klockan är nästan eftermiddag och jag har inte fått tummarna loss. Jag har så mycket att göra inför i morgon och så har jag bara suttit och googlat hela förmiddagen. Jag skulle iväg för att köpa små Julstjärnor, några färska blommor, mossa till ett blomster arrangemang jag har gjort och så skulle jag fixa/sy två Jul gardiner, plocka undan, dammsuga och damma, men inget av det är gjort. När grabben kommer hem har jag lovat att vi skall baka pepparkakor och det ser han fram emot, jag kan ju inte svika honom.

I gårkväll stack jag och en kompis iväg till City och shoppade. Som jag handlade.

•        Två par byxor till mig, med vardera 25% rabatt
•        En pyjamas till mig
•        En tröja till mig
•        En skjorta med slips till grabben till Julafton
•        Ett par byxor till grabben till Julafton
•        En tröja med tillhörande väst till grabben
•        Tre bodysar till Liten från rea stället för 39,95 st
•        Tre tröjor till Liten från rea stället för 39,95 st
•        Två par strumpor till Liten
•        Ett par vinter gosiga varma tofflor att ha på till ytter overallen   för Liten
•        Två Jul dukar till halva priset
•        Servetter

Innan jag åkte i väg fixade grabben och jag vars en apelsin med kryddnejlika i och det luktar så gott.

Nu får jag försöka ta mig i kragen.

I morse tog jag det för lugnt. Jag satte mig vid symaskinen efter att grabben och maken gått till sina respektive dags sysslor, Liten låg på golvet i baby gymmet precis nedan för mig. Jag syr på mina röda kuddar till sovrummet. Det skall bli skönt när de är färdiga. Då är det dags att gå på ett par gardiner som troligen skall hänga i entrén eller i mitt arbetsrum, är fortfarande lite osäker. 

När liten fått förmiddags fika serverad och en ny blöja var det dags för Liten att inta sängen för en stund. Jag började så smått göra vid mig när jag kom på att jag var tvungen att fylla i hen hel drös med dokument, några skall kopieras (lagom när vår kopiator är trasig), några skall sändas med post, några måste ringas om och annat (inga dokument) skall handlas. Det var alltså dags att sno sig en del. Jag ville ha det gjort innan middag men det är ju inte ens lönt att tänka på längre, för snart är det dags för Liten att vaknar och då skall Liten ha middag.

När jag nu tittar ut så har vinter solen försvunnit bakom de tunga och mörka molnen och jag börjar bli lite orolig för vad dessa moln tar med sig in över oss. Jag bara måste ut för att fixa mina dokument och annat som måste handlas.

I kväll skall jag försöka lura grabben till att fixa apelsiner med hela kryddnejlikan i och med rött sidenband, för att hänga i fönstren. Ville hinna med att baka stora hjärtformade pepparkakor med glasyr texten God Jul, även de till fönstren och innan Lördag, undrans om vi hinner.

I morgon är min tanke att jag skall ta mig till City för att shoppa ett par byxor till en tröja jag köpt för en vecka sedan, jag tänkte köpa några Julstjärnor i mini variant till entré fönstret och eventuellt även till köksbordet, det är så fint när man dukar upp att det står blommor och ljus blandat, jag behöver en duk till mitt stora bord, jag har en födelsedags present att köpa, några enstaka julklappar att fixa och så ville jag bara ut i största allmänhet. Hoppas jag kommer i väg i morgon, vi får se hur vädret utvecklar sig, i kväll skall det bli minusgrader.

Dags att börja jobba.

Häromdagen betalde jag mina räkningar och i dag jag gick jag igenom det igen, brukar göra en extra koll. Då upptäcker jag att jag har betalat in 600 kronor för mycket på en räkning. 

Båda barnen är med i en bokklubb och den ena försändelsen skulle kosta 199 kronor och jag betalade alltså in 799 kronor. Egentligen är det pengar som jag inte vill ligga ute med men efter ett telefonsamtal till dem så ligger jag numera på plus på deras konto och de räkningarna som skulle betalas in under december månad är redan betalda.

Tur att allt går och rätta till och att man kontrollerar sig själv emellanåt :-)

Jag och Liten skulle till BVC för läkarundersökning, mätning och vägning. Ute är det regn så långt ögat kan se och det är inte alls kul när man måste gå.  

För något år sen köpte jag som hundägare ett regnställ som skulle var bra. Bra så till vidare att regnet inte kommer in under regnkläderna men det blir bastu under kläderna. Byxorna är fodrade men jackan är inte fodrad alls. Det betyder att har man jeans på sig under så är man rent blöt i baken och eftersom jackan inte är fodrad tar man på sig mera på ovankroppen och blir rent genomblöt där. Det var ett fasligt av och på ande av jackan så fort jag steg in genom en dörr, vi skulle både till bagaren och till socialen innan vi skulle traska hemåt igen.

Nu sitter vi här i de röda jul stjärnornas sken och myser med en kopp kaffe och gröt innan storebror skall hämtas.

I går skulle vi äta Chili Con Carne enligt önskemål från grabben, en av hans favoriträtter. Grönsaker är däremot inte hans favorit mat och jag glömde det faktiskt i går, jag brukar nästan alltid dela åtminstone någon tomat, gurka och paprika. Det klassiska liksom. Det vi hade till var rostade mackor. 

Så satt vi då alla vid bordet och hade hällt upp maten på tallrikarna och börjat äta när jag eller maken kommenterar att det var grabben som valt dagens mat.

Så svarar då grabben:

-         G: Jag tycker faktiskt inte om maten i dag.

-         Nä hääää! Varför inte det då? Frågar vi.

-         G. Näää vi äter den ju inte enligt tallriksmodellen.

Vi tittade på vandra och fick hålla oss för skratt. Vad vet han om tallriksmodellen och dessutom tycker han ju inte om nyttigheter.

-         Vet du vad tallriksmodellen är? Frågar vi

-         G: Ja, det är när det är en del kött, en del potatis eller ris och en del med grönsaker.

-         Men du äter ju inte grönsaker, så hur skall du kunna äta som tallriksmodellen? Frågar vi.

-         G: Jooohooo! Det gör jag visst det. På skolan.

-         Varför äter du på skolan när du inte äter här hemma?

-         G: Jo för fröken säger att det är jätte bra med grönsaker.

O jag som i flera år har försökt få honom att fatta hur nyttigt det är med grönsaker.

-         G: Det är inte nyttigt med mycket smör på den rostade mackan pappa.

-         P: Nää hää! Varför inte det då?

-         G: Jo för dom rören i kroppen som blodet åker i kan bli trånga och så kommer inte blodet förbi.

-         P: Det är ju helt rätt. Vem har du lärt dig det utav?

-         G: Fröken.

Ibland undrar jag om det är så hälsosamt att lära sexåringar sånt här, är det inte lite tidigt kan jag tycka. Åt andra sidan så håller barnen sig inte vid det så länge vilket de kanske hade gjort om det vore i tonåren.

Det är både med förtjusning och frustration som jag lyssnar på grabben och allt han har lärt sig under dagen. Förtjusningen genom att han växer och blir en självsäkrare kille, hans kunskapsbank fylls på hela tiden och det är härligt att följa utvecklingen. Frustration över att det inte är jag och hans pappa som står för lärandet och att han tar till sig frökens lärande lättare än det från oss.

Ungar är härliga.