Just nu sitter jag i mys fåtöljen med en kopp kaffe och datorn i knäet, en filt om mig och Liten sover. Det är tyst så när som på radions musik på låg volym. Att sitta här i solens sken som letar sig in mellan springorna från lamellgardinerna och mysa är vardagens lyx. När den här möjligheten är slut, det är dags att börja jobba och man inte längre får lov att vara hemma på detta viset, ja då kommer jag att sakna dessa stunder. Det gäller att ta vara på stunderna.

Har dessa tre något gemensamt? Jag börjar undra. Tror jag hört något om att nötter har mycket nickel i sig och jag är ju allergisk mot nickel, kan nickel i sin tur utveckla migrän? Har börjat lägga märke till ett mönster med min migrän. Äter jag nötter har jag börjat utveckla huvudverk som går över till migrän. I går åt jag nötter, ca 1,5 dl som godis på kvällen och drack ett stort glas vatten till, maken åt choklad. Det tog inte lång tid innan jag började känna saker hända i huvudet på mig. I morse vaknade jag med en lätt migrän huvudverk eller hade jag inte tagit tabletterna så hade det helt klart utvecklats till en grym migrän.

Jag kunde inte äta frukost, jag satt på toa en bra stund, en spann gjorde mig sällskap och sängen blev min återhämtningsplats. Maken fixade Liten åt mig på morgonen och la Liten åter i sin säng med en massa leksaker i, när det var dags för honom att gå till jobb. Där i sovrummet tillbringade vi en timme tillsammans i vars en säng. Liten lekte med leksakerna och somnade en liten stund, själv vilade jag i min egen säng och kände mig hemsk som inte var uppe och tog hand om Liten. Jag vet dock av erfarenhet att om jag inte låter tabletterna verka bli det ännu värre.

Snart började jag känna hunger i magen, ett bra tecken, och enligt klockan var det dags för Liten att få sin förmiddagsgröt. Vi gick upp och hade en mysig frukost.

Liten har börjat grimatisera för att få uppmärksamhet. Liten vänder upp huvudet något, kniper med ögonen, rynkar näsan, öppnar munnen och säger aaaaaaa. Denna procedur upprepas ett antal gånger, om det resulterar i uppmärksamhet kan proceduren upprepas ett antal gånger.

Undrans om Liten är i åldern för att vara charmtroll? Ett charmtroll är Liten i alla fall

Ja dom blev färdiga med sitt jobb och det blev bra, tätt och de ville städa efter sig. De ville låna min dammsugare. De hade glömt köpa nya dammsugarpåsar till sin dammsugare. De har varit utan påsar i ett år. De tyckte det var pinsamt att berätta. Ja det tror jag det, det hade jag också tyckt. Skillnaden är bara den att jag inte hade berättat det, jag hade varit tyst som musen.

Nix de fick inte låna min dammsugare. Jag/vi har fördärvat en dammsugare under denna renovering och tänker inte fördärva en till. Inte när maken har en byggdammsugare i företags bilen.

Jag var helt övertygad om att maken under gårdagskvällen skulle sätta golvlisterna inne på gäst toa. Han låter aldrig något ligga ogjort. Det görs med en gång. Men i går lät det annorlunda. Han skulle vara med sina barn. Det skulle ju inte vara så mycket tid åt dem ändå eftersom vi skulle handla. Det var ett bra beslut han tog tycker jag. Han har börjat lära sig. Han bestämde sig för att vi först skulle försöka hitta en ny spegel och belysning, så att kunde fixa allt på en gång under helgen när han inte har jouren, när han kan fixa det i lugn o ro utan risken att behöva sticka snabbt.

Mina handdukar som rörläggarna lånat var genom blöta och smutsiga. Fulla med betongsmulor från borrhållen i väggen. Maken ville tvätta dem. Jag var osäker. Ville inte ha en massa betong i min tvättmaskin. Maken ryste dem och slängde dem i tvättmaskinen. I dag har jag fått sanera tvättmaskinen. Det är fortfarande inte klart. Fullt med fint och smått betong. Jag vet inte hur många gånger jag sköljt tvättmaskinen, hur många gånger jag har torkat och torkat i trumman och i gummi ringen vid öppningen. Fy fabian. När det hela är klart får jag öppna upp vid rensningssilen också.

Maken blev jätteglad för att han slapp hjälpa till med matsedeln och planera veckans inköp. Vi brukar veckohandla på tisdagarna, då är det lite med folk, TV tidningen (den för 5kr) har kommit ut i butiken och så behövs det allmänt fyllas på i kylen efter hela helgen. Grabben är inte lika förtjust i det som vi, men jag tycker det är bra att man som liten får lära sig att hela familjen får hjälpa till. Det är inte bara mammor som skall handla mat utan alla som äter den får hjälpa till. 

I går kväll blev jag lite orolig för att jag eventuellt skulle behöva stå i affären själv med båda barnen och en fylld kundvagn. Maken kanske behövde rusa i väg. Det är hans jourvecka. Tänk att man kan få för sig en sån sak, att det känns i lilltån liksom. I alla fall så ringde jag mormor och förvisade mig om att hon var hemma och kunde/ville hjälpa mig om situationen skulle uppstå. Vi var tvungna att ta med reserv bilbarnstolen åt Liten. Den stolen som Liten nu mera åker i, är fast monterad i bilen och den kan man liksom inte bära runt till en annan bil så lätt. Vi fick ta den Liten har åkt i under de första sex månaderna. Det går fortfarande, men inte så länge till. I går bestämde vi att veckan innan makens jour, måste vi två veckor handla. Undrans om vi kommer ihåg det till nästa gång?

Lilltån ljög för mig, maken behövde inte springa.