I dag var min tanke att jag skulle måla en kista som vi haft här hemma väldigt länge. Den har vi förvarat hundhanddukar i, på den tiden när vi hade hund. Nu är det tänkt att Liten skall få den till sina leksaker. Vi är dock lite oense om kistan skall stå i vardagsrummet eller i Litens rum. Jag vill ha den i vardagsrummet tillfälligt, maken vill ha den i Litens rum.

Kistan är antikbetsad och skall bli vit, ådringen skall synas igenom är min tanke. I dag har den blivit tvättad/rengjord och jag har skruvat loss locket. Undertiden Liten sov på förmiddagen han jag även med att måla den invändigt och invändigt även på locket. Nu är jag lite sur på maken för jag bad honom i morse att jag skulle få skyddspapper, det har han i firmabilen och inte i vårt förråd. Jag kan alltså inte måla utvändigt, nu när Liten sover. Jag kan inte heller måla en andra gång på det jag redan målat eftersom det skall torka i minst fyra timmar.

Det är inte bra att gå hemma om dagarna. Mina händer mår dåligt. Jag är inte speciellt snäll mot dem. Jag glömmer oftast att smörja in dem och jag är alldeles för mycket i vatten för att de skall gilla läget. Just nu har jag en rejäl torr sprick på tummens ”finger blomma”. I går när jag duschade kom ett hårstrå i såret, det gjorde så fruktansvärt ont. Ibland, som när jag städar inne på toaletterna, då tar jag på mina gummihandskar, men annars har jag svårt för att jobba med dem på. Jag vill bli blött och känna smutsen på något konstigt vis.

I dag har jag tänkt. I dag har de fått lite omvårdnad. Lite gummihandskjobb och lite handkräm. Det känns genast lite bättre. Såret på tummen får jag nog dras med ett tag till. Naglarna har fått lite nytt nagelstärkande lack.

Jo ibland blir det kaos på kvällarna när man försöker sig på att trycka in något roligt. Grabben tycker det är tråkigt att följa med hem från skolan, Liten tar för mycket tid och jag hinner inte med honom (grabben) eftersom det oftast är dags med kvällsmaten. 

I går skulle jag då försöka mig på något roligt. Vi tog fram bak attiraljerna och började mäta upp våra ingredienser. Grabben älskar att mecka runt med händerna, grisa och kladda, smaka och smaska. Liten satt sin barnstol och tittade på men det var mest jämmer och elände från det hållet. Liten skulle vara med, Liten var hungrig, Liten ville inte sitta stilla och Liten protesterade hög gjut. Mamma hade inte tid för Liten, mamma tycker inte om kladd, mamma tycker inte om choklad spill eller havre spill på golvet, så mamma var fullt fokuserad på spillet från grabben. Lite lätt desorienterad av Litens pipande och grabbens kladdande.

Det visade sig dock att jag antagligen fått för lite smör/fuktighet och kanske var havregrynen för fibriga för att få till runda bollar som inte föll isär. Pärlsockret var också ett gissel att få till att fästa.

Men vi lyckades till slut och både maken och grabben tuggade på, trotts den extra fiberberikade havren. Allt behöver man ju inte berätta.

I gårkväll kom snön till oss igen. Vår gråa mylla fick sig ett täcke av snö, det blev så ljust och fint. Förhoppningarna växte om att få uppleva vintern en gång till innan den riktiga våren gör sitt inträde här hos oss. Tänk att få ta fram pulkan en gång till och åka i backarna. Vad underbart. Men ack så förtvivlat i morse när vi vaknade, snön var borta. Just nu är det bara blött och åter blött när man tittar ut.