För länge sedan innan vår renovering började inomhus så hade jag en rutin, det gick ut på att jag städade på fredagar, dammade, dammsög, tvättade golven och toaletterna.

I dag är det fredag och jag tänkte försöka få rutiner här hemma igen, då det värsta av bygget inomhus har lagt sig. Jag skulle ha städ dag i dag.

Jag börjar med att öppna ALLA fönster och hänga ut sängkläderna på vädring. Efter damning blev det dammsugning och när jag därefter står i vardagsrummet och tvättar golvet, så ser jag genom den öppna dörren till sovrummet något som rör sig under sängen. Till min stora fasa ser jag då……………

Finns det olika arter av RÅTTOR?

I förgår där under det stora skåpet i hallen var dom stora och grå, i dag under sängen var dom betydligt mindre och nästan vita.

Jag slutade svabba, började fundera på om jag skulle orka ta fram min ”super attack” igen och lägga mig på knä, på golvet eller om jag helt enkelt skulle låtsas som att jag inte har sett dem och invänta nästa städ dag om en vecka.

Lugnt och stilla beslöt jag mig för att nonchalera dem och acceptera att jag aldrig kommer att kunna utrota dessa RÅTTOR, inte ens med Anticimex.

Jag eller vi i familjen har blivet inbjudna att få följa med i en resedagbok angående att hämta hem ett barn från någonstans i världen.

Att läsa i denna resedagbok med tillhörande bilder är så speciellt att det inte går att förklara i ord. Jag tror det hela ligger i att jag själv känslomässigt går tillbaka till då när vi hämtade hem grabben.

Det är så stort, så speciellt, helt enkelt en fantastisk upplevelse som jag önskar att alla skulle få lov att uppleva.

Jag är tacksam för att jag fick följa med så här på avstånd.