En massa jobb framför datorn samtidigt som jag tvättade en hel del tvätt som fick torka ute i det fina vår/sommar vädret. I dag var den varmaste dagen enligt Rapports väder på Tv och ändå tog det tid för tvätten att bli torr, ni vet där det hänger dubbelt och klämman klämmer fast i plagget, det är bättre med lite vind.

Fast vädret var kanon för att städa uterummet, ingen vind som blåste tillbaka ”skiten” som jag borstade ut :-) Allt som fanns i uterummet åkte ut på gräsmattan så att jag riktigt kunde komma åt alla skrymslen överallt i panelen och efter att golvet blivet våt torkat luktade det härligt friskt av citron. Möbler, dynor och annat fick komma på plats efter att det blivet rejält avtorkat och bankat.

Nöjd med mitt dags verk satt jag och grabben på terrassen och fikade, efter hans hemkomst från dagis. Vi njöt båda två av solens varma strålar och han deklarerade att han älskar sommaren med fika utomhus. Efter en stund gick vi var o en till sitt, jag pulade vidare med uterums sakerna och han pillade bland sina leksaker, när jag hörde någon ropa:        

- Hallå?  - Hör någon mig? – Hjälp? – Kan någon hjälpa mig?

Det hördes som om någon ville ha hjälp och var det inte min gamle granne som ropade. Jag tog mig igenom vår gemensamma spirea häck, som ännu inte börjat blomma, och hittade min granne sittandes i sitt växthus, han hade trillat och satt väldigt illa med sitt ben. Hans larm fungerade inte i den delen av trädgården och frun var inte hemma.

Jag har ingen aning om hur länge han satt och ropade, jag lyssnar inte så noga på ljuden från grannarna av respekt för att inte höra någon jag inte borde höra eller kanske mera för att jag inte är speciellt intresserad av dem och själv vill jag gärna ha min privata tid i trädgården utan en massa nyfikna grannar.

Själv kunde jag inte lyfta upp den gamle farbrorn, han var för tung, så jag gick in för att larma inifrån huset på hans larm, men utan instruktion och någon att fråga är ju det en historia för sig.

När jag då inte lyckades där tog jag till 112 men där är man totalt ute och cyklar eller är det verkligen så hemskt. Jag hade SOS i telefonen, (min egen som jag bad grabben springa in och hämta till mig och räcka mig den genom häcken) säkert i 10 minuter utan att hon viste vad hon skulle göra. Eftersom farbrorn inte var i behov av läkare så kunde hon inte göra något utan sökte efter ett avtal som skulle tala om för henne vem som skulle hjälpa farbrorn upp. Att han suttit/legat konstigt på den kalla och fuktiga marken en längre tid togs det ingen notis om.

Under tiden som jag talade med SOS i telefon provade jag fler gånger på farbrorns larm och tillslut fick jag information att larmet kommit fram och snart stod hemtjänsten hemma hos farbrorn och hjälpte honom.

Jag tog mig hem igen genom spirea häcken och kände mig trygg att hemtjänsten tog väl hand om min granne.

Händelsen får mig att rysa inför min egen ålderdom, även om det dröjer innan jag är där, men tänk vilka spar krav hemtjänsten kommer att få jobba med tills det är min tur – dom har kanske sparat bort sig själva till dess – då finns det varken larm eller personal.