Det blev ingen simning/simskola på söndagen då det var tävlingar och hela simhallen upptagen med tävlande. Detta fick vi veta i fredags när vi var i simhallen och tränade i stora poolen. Grabben var duktig och kämpade på ordentligt. Jag visste ju att han inte kan simma, så som vi vill att han skall göra men han tar sig fram och klarar att vara i stora poolen med fröknar eller någon som går sidan om och är beredd. Själv var jag också duktig, om jag får säga det själv, som simmade på djupa delen av bassängen, men jag tyckte inte om det. Tufft när man inte skall visa grabben det, så att det eventuellt smittar av sig. På fredag skall maken och grabben då till badhuset och träna. Ekonomiskt bättre än när jag går dit, maken har gratis inträde.

Grabben skulle på kallas/maskerad i helgen och jag fick ta del av hur viktigt det är att skriva rätt dag i kalendern. Under lördagen gjorde vi honom färdig för att gå som pirrat, pirrat kläder, diverse tillbehör och ansiktsmålning. Pappa lämnade och kom tillbaka med grabben. Det var inte lördag maskeraden skulle vara utan på söndagen. Av med alla kläder, alla tillbehören och ansiktsmålningen och tillbaka på med allt under söndagen. Gissa vem som var sur på mig?

Mannen kom hem i fredags och deklarerade att han inte skulle göra någon renovering denna helg. Han var slut och ville vila. Vilket han gärna får eftersom jag förstår honom till fullo MEN visst kände jag en besvikelse komma krypande. Jag börjar liksom se slutet på vår stora renovering och känner att för var sak vi kan pricka av på listan kommer vi närmare slutet. 

När ungarna väckte oss tidigt på lördagen, jaja kanske inte men för oss i alla fall, kl 7,30 så omvärderade maken dagens timmar och bestämde sig för att ändå gå i gång med någon typ av renovering. Så allt tingel och tangel på väggarna är borta/nerplockat, dörrkarmen är borta, delar av tapeten är avriven och det är spacklat överallt i hallen. Det andra tar vi en annan dag :-)