Jo det känns faktiskt ganska tomt utan min blogg och kunna skriva vad jag vill och tänker på. Oavsett om jag skriver för någon annan så skriver jag ju för mig själv och bloggen blir som en dagbok – vilket jag aldrig varit bra på att skriva men ofta börjat på. Det roliga är väl när det kommer en och annan kommentar från någon helt främmande som blir som en kär vän just på grund utav ens dagbok.

Jag har vänt och vridigt på det här med bloggen, skall jag sluta, skall jag fortsätta och skall jag i så fall fortsätta på en lösenordsskyddad blogg. Sluta vill jag inte som sagt, jag vill ju fortsätta men skall den vara lösenordsskyddad. Vad skyddar jag mig mot eller vad är det som är positivt med just en sådan blogg? Jag tänker inte bjuda in mina vänner och bekanta, min blogg är eller hoppas jag en anonym blogg. Jag vill inte behöva tänka att den eller den läser min blogg så jag kan inte skriva si eller så, så vad hjälper då en lösenordsskyddad blogg? Vem skall då få lösenord från mig? Hur vet jag att vederbörande är den den utger sig för att vara? Kanske är det ändå bättre att skriva öppet och tänka ”hemligt” i all inläggen?

Jag tänker starkt för att komma tillbaka, men vi får se.