Efter en natt med lite eller dålig sömn bestämde jag mig för att villa så mycket det går i dag innan grabben skall hämtas från dagis igen. En utsövd mamma är en glad mamma.  

Jag och liten fixade lite välling och sen intog vi den på mysigaste viset i sovrummet och stora sängen, sen slocknade vi båda två. Strax i tolv väcktes jag av telefonen som ilsket ljöd genom huset, det var bara att gå upp.

 

Ugnen sattes på 225 grader och jag stoppade in några potatisplättar (inget bra alls jag vet men väldigt gott) och väntade 15 minuter. Tänk att en kvarts timme kan gå så långsamt när man väntar på något gott.

 

När jag sen sitter med mina potatisplättar vid bordet hör jag ett konstigt pysande/väsande ljud, ett ljud som måste undersökas. Kan det vara ett vilt djur som kommit på villovägar och nu väser av rädsla för mig och pina plättar. Jag lyssnar och funderar. Jag blir tvungen att lämna bordet och min mat. Jag lyssnar från skåpet där vattenutkastaren sitter, vattenutkastaren har de sista tre timmarna spolat i det sista vattnet i vår pool. Vi trodde nämligen att det gått hål i pool duken för det fanns tidigare en hel del vatten kring poolen men i går var vattnet borta och vi bestämde oss för att fortsätta fylla poolen med vatten. Alltså kunde det vara kranen som gått sönder, varför inte vatten läcka och fukt där, när vi har haft det på andra ställen i huset. Nix det kom inte därifrån. Kunde det vara spisen, nix.

 

Det kom helt klart från hållet där kyl och frys stod, japp varför inte. Inte ännu kan vi byta ut maskinerna men tanken är ju under hösten, så varför skall de gå sönder nu för? Men var det därifrån eller? Jag var tvungen att gå runt om, det ser lite roligt ut här hemma i och med ombyggnaden så vi kan faktiskt dansa just runt kyl och frys. Något sa mig att titta på golvet. Något har läckt, helt klart har något läckt. I en kartong stod två stycken flaskor med Whiskey från då när mannen var över i Tyskland och provianterade, kunde det vara dessa som börjat läcka? Nix ingen Whiskey på golvet.

 

Jag ser en fin fin fin dimma från vår trogne och ”säkre” vän, PULVERSLÄCKAREN, hans väst måste ha varit för trång. Från helt fel ställe har denne släckare börjat läcka.

 

I min fantasi började jag föreställa mig hela huset fullt med PULVER, har inte helt klart för mig hur mycket det förstör och om det måste saneras efteråt men jag ville i vilket fall som helst inte ha fullt med PULVER SNÖ inomhus. Kanske hade jag blivit en populär mamma om jag plockat fram pulkan till grabben. Nästa fantasi som dök upp i huvudet på mig var vilket hål den skulle slita upp i taket på vårt hus när den exploderar och flyger uppåt?

 

Jag tog på mig den modigaste av de modigaste rollerna och bar ut denna explosiva PULVERSLÄCKARE förbi bilen och ut på gatan. Stackars brevbärare, denne skulle behöva konfronteras med släckaren för att nå vår brevlåda. Naturligtvis fick jag ringa SOS - min man.

 Nu står släckaren på gräset mellan vårt och granens hus och mannen har lovat mig att den inte kommer att flyga till väders. Vi får se lite senare. Kanske får vi snö i trädgården.