Har precis tittat på Dr Phil, i dag handlade det om Trafficking. Vad hemskt det är. Är det lika utbrett här som där i USA eller är det på väg. 

Själv växte jag upp i en lugn småstad och kunde ta mig mellan mina olika aktiviteter och hemmet som jag själv ville, oftast med cykel oavsett tidpunkt på dagen. Efter detta tv program blir man orolig och tänker på ens barns framtid och hur mycket de själva skall få lov att ta sig mellan aktivitet eller kompisar och hemmet, hur mycket man skall köra dem hit och dit. Nu gäller det ju inte bara kvällstid utan även under dag tid, arbetstid, som de kan bli bortrövade för att sälja. Hur skall man kunna förklara för dem att man håller benhård koll på dem för att de inte skall bli ett offer i denna hemska värld?

Vad är det för en tid vi lever i? Vem är det som köper dessa barn?

För en liten stund sen blev jag utskälld utav Liten. Jisses vilket liv det blev på Liten. Liten hade fått sin middag och en kiwi till efterrätt och jag tyckte att det var min tur att äta min mat. Det blev rester från frysen. När mikron plingade sken Liten upp som en sol i hela ansiktet. När jag började äta från MIN mat så började Liten o skälla ut mig efter noter. Vilket tillskrynklat ansiktsutryck Liten fick. Jag kunde ju inget annat göra än att bjuda Liten på min mat. Vilket hallå det blev på en sådan liten parvel, så arg man kan bli.

Grabben är adopterad sedan några år tillbaka, hans adoption finns inte med i bloggen. Bloggen började jag skriva på när vi väntade på barn nr 2 som slutade med en svensk adoption – Liten. I bloggen har jag valt att vara väldigt anonym och jag hoppas att jag har lyckats att inte avslöja mig för mycket. Jag hoppas på att Bloggagratis.se skall erbjuda oss att lösenordskydda våra inlägg, vilket jag fått bekräftat via e-post att de skall men det skulle varit lanserat redan så jag vet inte om det blir eller inte, iaf så kommer jag där att vara lite mera öppen.

I går orkade jag absolut ingenting och i dag har jag redan fått gjort en hel del. Fast just nu är jag ordentligt sur och irriterad, det är min dator som jäklas med mig. Jag vet att det dröjer ett tag att starta och få i gång internet, så när jag startat datorn satte jag i gång strykjärnet. Medan datorn vaknade till liv, tog emot säkerhetsuppdateringar och kopplade upp Windows Explorer så han jag med att stryka en del tvätt, irriterande när det tar tid. 

Var min energi kommer ifrån har jag inte den minsta aningen om, den bara finns där i dag. Kanske kan det ha med snön att göra som kom i natt, ca 10cm och den snöar fortfarande små små söta flingor som yr ner. Jag tycker det är härligt med snö men tyvärr så är det för varmt så det mesta kommer snart att vara borta. Spåren från bilarna talar sitt tydliga språk.

Liten står utomhus under tak och sover, förhoppningsvis en stund till, för nu skall jag ta tag i stryk tvätten. Jag har alldeles för mycket att göra för sätta mig ner och skriva om vår mysiga vecka, men det kommer jag lovar.