Det börjar hända ofta nu, att grabben inte vill följa med mig hem efter skolan. Det ringer också titt som tett i mobilen, en mamma som frågar om våra barn får leka.

Jag är egentligen lite emot det. Grabbens ”arbetsdag” börjar redan klockan 7,30 eller 7,45 och jag tycker att han behöver komma hem på eftermiddagen för att varva ner från allt bus, lek och lärande från skolan innan det är dags med sängen. Jag vill dessutom ha min (kanske ego av mig) beskärda tid med honom, tid för umgänge och samtal.

Kvällen är ganska tuff, det händer saker hela tiden och det finns inte så mycket tid över för enbart lek för förälder och barn om man som barn skall kunna varva ner till sänggång.

Jag kommer troligen att bli kontaktad med anledning av erbjudandet om filmningen allá Marte Meo metoden. Maken skall inte vara delaktig har han bestämt men jag skall nyfiket ta in informationen om allt kring det.

Vi får se hur det slutar.

Just nu kl 11.27 ligger jag på 98:e platsen som aktiv bloggare. Vad kul.

I morgon kanske vi kan lösenordsskydda våra inlägg här på bloggagratis.se om jag fått rätt information från ansvariga utgivare. JIIIIIIPPPPPPPIIIIII

Den vänskapliga kontakten (som jag skrev om i ett tidigare inlägg) med socialen är över eller har varit. Det blev väldigt familjärt och trevligt, trotts att många familjer var representerade. Just denna träffs tema, brukar vara ett tungt tema för oss adoptivfamiljer, vi brukar våndas inför den tiden, men det var på ett väldigt positivt plan den här gången. Det visar att det inte behöver vara så svårt, inget att våndas för. Problem har vi alla, oavsett om vi är biologiska eller adopterade till vår familj.

I går blev jag besatt utav växter och krukor. Det slutade med att jag blev 1 000 kronor fattigare. Ush, jag har inte vågat vara ärlig mot maken.

Förr ett år sen när nya sovrummet var färdigt, inhandlades en kruka i modell ”lite större för fönsterkarmen”, vit och lite romantisk. I går inhandlades en likadan men något mindre i storlek och en annan också likadan men mera avlång som lämpar sig för grupplantering. Växter till både nya och gamla krukor inhandlades samt en vit glaskopp för värmeljus som kan ge det där lilla extra i romantiken :-)

Jag köpte även fyra nya krukor till barnens lekhall. Krukorna som jag tidigare inhandlat och ställt där åkte nu in på Litens rum och växterna som tillhörde de krukorna kom nu i de nya krukorna istället. Ett bättre vädersträck för just de växterna, de gillar inte söderläget som Liten har i sitt fönster. Däremot köpte jag inga växter till Litens rum, det måste vara någon typ av kaktus tror jag, dock utan den taggiga biten om ifall att Liten skulle hinna med att klättra och klämma lite på fönsterkarmen och dess tillbehör.

Köksfönstret fick två nya vita krukor med vars en vit Våreld i. En typisk köksblomma och ganska tålig för mitt hem. Jag är ju ingen blomsterflicka.

Ett gäng med gula blommor för en utomhuskruka, lyckades jag också stoppa ner i kundvagnen.

O vist hade jag blomsterjord hemma eller???? Maken blev inte så värst glad när jag bad honom köra inom blomsterbutiken på väg hem och köpa en säck med jord. Jag vågade inte be honom om att även ta en blomma med sig hem. När jag väl kom hem insåg jag att två av sovrumskrukorna borde fyllas med likadan växt men jag hade bara köpt en sådan blomma. Jag tog det säkra före det osäkra, jag mobilfotade blomman och sms:ade att han även skulle plocka en sådan med sig hem. Glad i hågen kom han hem med både och, dessvärre direkt nerplockad på jorden igen då jag meddelade att jag bett om en 60 liters säck och inte en 10 liters. Hur skulle jag nu kunna fylla även utomhuskrukan med jord????  Som tur var hade jag lite stelfrusen jord sedan förra sommaren i friggeboden och den fick jag fylla upp i botten med och använda den nya jorden där blommorna skulle planteras.

Mina inköp blev bra, trots priset.

I går skulle grabben till ögonläkaren igen. Mormor kom klockan 7.20 för att ta hand om Liten och för att vi skulle kunna åka med pappa till läkaren, det är en liten bit att köra och ta bussen dit skulle betyda att vi skulle ha fått gå hemifrån bra mycket tidigare. Att låta Liten stanna hemma möjliggjorde total koncentration på grabben från min sida, det uppskattades från grabben.

Någon månade efter att grabben kommit till oss, rest den stora resan till sina nya föräldrar började han skela med ögonen. Piratlappen var oundviklig. Det var ingen höjdare att ha den på, men så är det ju. Han har jobbat dukigt med lappen för ögat. I dag kommer skelningen fram endast när läkaren ”tvingar” fram det. För sin ålder ser grabben mycket bra och jag är såååå glad att ”piratlappen” har gjort sitt och numera är kastad.

I dag regnar det där ute, det är grått och ganska tråkigt helt enkelt. I dag skall jag tillbringa min dag inomhus och med mitt eget ego. Jo då, jag skall ta hand om Liten också. Jag skall dock låta bli att göra en massa. Jag skall bara vara. Jag mår inte dåligt utan jag skall ägna mig åt själavård (heter det så). Kanske sitta i mys fåtöljen med en god bok och en god kopp kaffe när Liten vilar. 

Denna dagen får på inga villkor gå fort eller ta slut….