I dag var jag och Liten åter hos Doktorn. Jag orkar inte mera. Måndag kväll, hela onsdagen och halva torsdagen har jag inte orkat något alls. Inte ens hämta grabben från skolan, jag har ringt dit och bett dem sända hem honom och så har jag ringt dem åter när han kommit hem. Två kvällar har jag inte orkat fixa mat till familjen. Jag är helt slut, har inge energi och kraft. Näsan är helt igen korkad, det går inte att få ut det. Svårt att andas. Huvudverk. Bränner bakom ögonen. Sus i öronen. Får inte sova för Liten mår lika dåligt. Vi har dock ingen feber och Litens allmän tillstånd är ok. Men i morse orkade jag inte mera så jag ringde till vårdcentralen.

Läkarens undersökning av oss båda gav resultatet: förkylning efter förkylning men eftersom vi nu har fått det återkommande så har det tagits en del prover på oss. Svaren får vi veta i nästa vecka.

Jag måste alltså orka mera…..

Inte blev det ett äventyr från djungeln med sitt rika skräckinjagande djurliv men dock med krokodiler, vita tigrar och en massa annat smått och gott. En hel del självförvållande händelser hände också, men några är av sådan karaktär att jag behåller dem innanför lås och bom. 

Vi skulle åka till de kanarianska öarna och ha det väldigt mysigt, varmt, svettigt och badigt tänkte vi. Packkvällen blev lite desperat trotts bra planering. Maken slutade tidigare, vid middagstid, trotts andra planer och tidigare erfarenheter. Allt vi skulle ha med oss hade vi samlat ihop under sen eftermiddag alternativt tidig kväll. Skönt vi skulle få gå i säng tidigt.

 

Fast det här med att förstå rätt när det gäller vad bagaget fick lov att väga per person osv var lättare sagt än gjort och att räkan ut. Exakt ordagrant kan jag inte återge men ungefär så här: Ett bagage får väga max 20 kg, inklusive handbagage med storleken XXXXX på max 5kg. Inte så svårt eller hur.

 

Förra året hade vi planerat resväskor inför den ”stora resan” till fjärran land där barn nr 2 skulle komma ifrån och vis av erfarenhet från årets (2008) resa köpte vi med oss 2 STORA och 1 mindre (läs normal) resväska med hem. Få men stora resväskor skulle vara bättre än många små resväskor. Mormor kunde inte längre hämta oss i hennes lilla bil utan någon annan fick hämta oss med vår bil i stället, till följd av att mormor blev väldigt sur på oss.

 

Dessa STORA resväskor packades nu och vägdes, 30 – 35 kg st, det blev för mycket. När vi packade ur så att väskan vägde 20 kg, fanns för mycket plats kvar. Nu skulle vi ju ha blöjor, barnmat (i glasburkar), välling och gröt till Liten. Eftersom Liten inte kostade så många korvören fick Liten inte heller ha någon egen packning = vikt med sig. Till slut packade vi en resväska med mat till Liten och en STOR och en liten resväska med kläder mm till oss alla. Ingen av resväskorna kom över 20 kg och vi klarade den totala vikten så när som på några extra kilon men va då, det bjöd dom på. Vi kom i alla fall sent i säng.

 

Vår start dag började med att maken, trotts alla hjälpmedel, lyckades ”försova” sig. Jag fick lov att springa runt själv och fixa med det sista. Därmed glömde jag att lägga ner frukten i handbagaget, slänga soporna, tömma filterpåsen från kaffekokaren, tömma toalett soporna med ett antal begagnade blöjor och en del annat. Vi lyckades dock inta vars en macka och lite nybryggt kaffe men det var verkligen på springande fot.

 

Incheckning på flygplatsen gick smärtfritt trotts våra svårigheter med resväskornas vikt. Vagnen åkte bland skrymmande gods. Vi valde att gå igenom säkerhetskontrollen innan vi skulle inta en andra frukost lite mera i lugn o ro. Efter av klädnad och på klädnad och en del titt i grabbens handbagage så tog de vår dricka. Jag trodde klart att vi kunde få vars en Mer och hade t o m låtit emballaget om trepacken sitta kvar, men icke. Att jag hade min rakhyvel i skötväskan såg dom inte och jag hade inte en tanke på det i heller, dålig planering från min sida. Det fanns även lite annat smått och gott som de missade.

 

Så sitter vi då där och skall precis börja med vår andra frukost när vi börjar tänka på att förbereda Litens välling inför för starten. Var är den. Inte i skötväskan. Inte i handbagaget. Inte i grabbens handbagage. Var är den. Maken springer i väg för att se om de eventuellt säljer sådant i shoppen. Det gör de ju inte. Han blir tvungen att få upp våra resväskor igen. Liten kunde ju inte vänta med mat de 5 timmarna själva flygningen skulle ta, bussturen till hotellet, innan vi skulle få vårt hotellrum osv. Vilken panik. Han hann precis få tag på bagaget, plocka ur vällingpulvret, ta sig tillbaka och vi lyckades göra vällingen till Liten för att sen gå ombord, men nu var den inte varm. Bättre med kall välling än ingen alls. Flygresan gick bra, Liten fick sin välling och sov en halvtimme för att sen vara pigg och alert resten av flygresan. Vilken unge, helt underbar.

 Vistelsen kan sammanfattas lagom varmt, tidvis molnigt, blåsigt, fel kläder, äventyrlig, vulkanisk, ej motsvarande förväntningarna och helt avslappnat. Jo då vi hade en härlig vecka. Vi blev faktiskt bättre allihop under de första dagarna, så bra så att det hördes en massa gemmer från grabben som inte fick lov att bada förrän i slutet av veckan och då i inomhus poolen som var uppvärmd, även Liten fick bada. Ni skulle ha sett Liten i sin bad utstyrsel, så sööööt och med ett leende på läpparna där i vattnet och i pappas famn.

Jag har svarat 2 kommentarer jag fått.

 

Jul med Disney

Utskälld