I morse efter att Liten och jag lämnat storebror på dagis gick vi en runda, dels för att jag skulle få lite steg i min räknare och för att vi behövde proviantera lite frukt och grönsaker. Det såg ganska grått ut på himmelen men oftast brukar det vara uppehåll tidig förmiddag för att lite senare bli regn, så jag chansade. Dit gick bra, men när vi steg ut från ICA kom dropparna. Regnskydd har jag ju klart till vagnen, men till mig själv är det lite dåligt med. Kommer ihåg att jag för någon dag sen stod i en butik, tror det var Lindex, vid kassan fanns billiga hopfällbara paraplyer. Jag funderade om jag skulle ha en sådan i skötväska, om i fall att det skulle börja regna så jag har något skydd, dessutom matchade de barnvagnen så bra.

Men snål som jag är så köpte jag ingen och nu fick jag betala det blöta priset för det.

Jag kan inte släppa ett samtal jag hade med min ena svågers son. Svågrar är något jag har många utav. Det var på kalaset för en annan svåger vi satt och pratade, han och jag. Jag frågade honom vad han nu skulle göra efter skolan, han har precis slutat nian. Frågan var ju om han skulle fortsätta läsa på gymnasiet eller om han skulle jobba någon stans.

Nja! Han skruvade sig lite i stolen och sa att han inte kunde komma in på gymnasiet då han inte hade betyg i kärnämnena, Sv – Ma – Eng. Det var ju tyvärr det jag misstänkte skulle bli svaret ifrån honom.

Men det som gjorde mig så ledsen var att han sa:

-         För något år sen struntade jag totalt i skolan och förra året när lärarna skulle lära mig, så fattade jag ingenting.

Att han för något år sen struntade i skolan kan jag mycket väl förstå. Att vara i tonåren och ha det struligt hemma, slutar oftast i katastrof för barnen. Det har aldrig varit lugnt och harmoniskt hemma hos dem och just under den tiden då han syftar på var hans pappa otrogen och hans mamma blev (förståligt) deprimerad. Ingen fanns till hands för honom och hans bror. Under senare år har det varit struligt med att pappan inte kunde bestämma sig med vem han skulle vara. Nu har han då bestämt sig och mamman har flyttat ut och den nya flyttat in med sina barn.

Tanken är ju att han nu skall gå en specialskola där han kan läsa upp sina betyg. Fast jag undrar hur han skall kunna detta. Han har en ny familj som har flyttat in i hans hem och inte nog med det, han måste dela rum med en av hennes barn.

Jag begriper inget, kunde inte pappa någon gång tänkt på sina barn istället för på sig själv? Jag blir så arg. Varför har dessa egoistiska föräldrar så lätt att få barn? Det är för mig så fruktansvärt orättvist. Jag kan inte hjälpa det.

Hoppas jag själv kan lära mig något utav deras, i mina ögon, dåliga föräldraskap.