Japp det är jag i ett nötskal.

Grabben valde att gå till en kompis och mannen tog liten vilket gav mig möjlighet att utföra en hel del saker här hemma. Diska vällingflaskor, koka ny välling, sätta i gång tvättmaskinen, fylla på nya blöjor till lite vid skötbordet, rensa vid skötbordet, bädda sängarna, tömma diskmaskinen, fylla diskmaskinen, krydda steken och sätta den i ugnen, skala potatisar och morötter. Lagom när allt detta var färdigt och jag tänkte ta mig en välbehövd vilopaus så kommer grabben och hans kompis hem.

Hade jag nu gjort det i omvänd ordning så hade jag fått min paus. Nu sitter jag här och bloggar samtidigt som jag har koll på grabbarna.

Liten har blivet 0,850 kg tyngre och 4 cm längre sen liten kom till oss.

Tyngden känns, kan jag lova, det är inte lika lätt att svängar runt med liten längre som det var då för några veckor sedan.

Kanske bord man gå på någon form av mamma barn gympa – men är inte den ämnad för mammor som skall hela sin kropp igen efter förlossningen? Vad skall jag då jobba med?

Åt andra sidan blir väll mannen glad om jag också jobbar med KNIPÖVNINGAR.

Jo jag har fått sova ganska mycket de senaste timmarna, härligt. 

I går var mannen ledig och lämnade grabben på dagis, vilket betyder att jag och liten la oss i sängen igen vid 8,30 tiden och sov fram till mat dags vid 10,00 tiden. Där efter hade jag egen tid med dusch och påklädning, eftersom mannen var hemma kunde jag unna mig att riktigt mysa och ta mig den tid jag tyckte att jag behövde.

Klockan 13,00 var vi på BVC för mätning, vägning och sen hämtade vi hem grabben. I samband med litens välligs stund vid 16,00 tiden så somna jag åter i sängen och vaknade inte förrän två timmar senare då den grillade kycklingen var färdig och serverades utav maken.

Himmelskt gott att sätta sig vid dukat bord.

Men det som var bäst kom faktiskt i natt – det var makens natt med liten.

Jag tänker inte på stå att jag sovit varje sekund för det var jag som fick väcka mannen innan liten blev för arg och jag hörde några mindre bra valda ord för vad han tycket om att han lovat mig fixa liten under natten.

Kontigt att det skall låta så mycket klagande från männen. Det är helt klart att hade det varit männen som skulle ta hand om helheten kring hem och barn så hade det inte varit många fungerande hem, eller?

I alla fall så är jag just nu utsövd.

Just nu går jag på knäna och orkar absolut ingenting. Allt är så strikt riktat till liten, det viste jag ju från början men det är tufft när man sitter mitt i det. Det sägs att det blir lättare efter några veckor, men ibland tvivlar jag.

Vi får se när jag orkar sätta mig med bildhanteringen här på bloggen – Yvonne jag återkommer till dig när jag känner att jag orkar, kan och hittar tiden. Skönt att du är på bättringsvägen även om det är hosta på gång.

Nu blir det midsommar i helgen. Under midsommar dagen skall vi fira i City med medhavd sill, potatis, gräddfil, gräslök och under midsommar kvällen skall vi vara hemma hos vänner och grilla. Lugnt, mysigt och tidigt i säng. Gäsp.

Vi skall under helgen träffa ett gäng adoptivfamiljer som alla bor i närheten utav varandra, barnen skall få leka av sig och vi skall äta medhavd matsäck. Alltid kul att träffa folk i samma situation och erfarenheter.

I dag för första gången under grabbens dagis karriär blev jag uppringd för att komma tidigare och hämta en förtvivlad och blå slagen kille. Han hade trillat och slagit i hakan som fått sig ett skrap märke/sår på utsidan och med hjälp av tänderna slagit upp läppen invändigt i munnen.

Efter att min chock lagt sig var det bara att knata iväg till vårdcentralen i närheten och få munnen inspekterad. Ett sår som är tre centimeter långt är inget att leka med enligt min mening och borde säkerligen sys.

Jag visste att mannen skulle jobba länge och hade ingen möjlighet att komma och hålla mitt mod uppe och grabben i handen så jag ringde mormor som mötte upp oss. Vilken uppståndelse och så säger läkaren på vårdcentralen att det inte är någon fara, det som finns i munnen sys inte. Själv trodde jag att han behövdes sys med måååånga stygn. Vilken tur vi hade.

Så fick då grabben recept på läkande medicin – ISGLASS – vi gick till närmaste glassbar.

Utseendet har jag snabbt ändrat eftersom min vän Pipeline tyckte det var svårt med markören när hon vill skriva en kommentar till mig och det vore ju tråkigt om hon/du slutar kommentera bara för att jag envisas med mitt utseende. Jag har själv haft problem så du har helt rätt.

Bilderna skall jag snart försöka mig på men inte just nu för jag skall snart hämta hem grabben och då blir det inte av, sätter mig nog i kväll med det. Tack så länge Yvonne och hoppas du mår bättre i dag än vad du gjort de senaste dagarna – kanske rösten tillbaka.

Jag har sålt mig själv till ”märkenas” värld och det är inte likt mig ett dugg, jag brukar bara köpa sådant som jag tycker är fint och märken är alldeles för dyrt för mig, min plånbok och mitt tycke.

Det är MUMIN TROLLEN från Finland som fångat mig med storm. Kanske inte mumintrollen i sig utan det var nog färgen som trollband mig. Hade det varit någon annan figur med samma färg/kulör så hade jag nog valt det istället, kanske.

I vårt sovrum står i alla fall en vit GULLIVER från IKEA och den har jag bäddat precis som den här mumin sängen, visst ser det helt bedårande ut?

Dessutom somnar liten till den här mumin speldosans sång, vaggande, gungade och sövande.

Och jag fortsätter drömma om MUMIN TROLLENS värld med massor av tillbehör.

Går det inte att få text under, över eller mellan bilderna?

Det behöver göras en förändring på bloggen.

Snälla håll med mig.