Lördagen flyttade vi allt (utom den gamla sängstommen) från gamla sovrummet till nya sovrummet och därmed är det nu vårt sovrum. Det känns lite ovant att sova där, inte så mörkt (inga rullgardiner uppe ännu), dovare ljud och mannen på fel sida. Dessutom är det ett rörigt intryck från kläderna, skjut dörrarna kommer inte förrän i slutet av februari och vi har inte fått de nya sängkläderna, de gamla passar inte alls in. Den som väntar på något gott väntar aldrig förlänge………..eller?

 

Vi har även ställt in soffa, bord och tv i gamla sovrummet för att vi skall kunna härja fritt i vardagsrummet med rivning, bygge, spackling, målning, tapetsering, golvläggning och mycket annat. Det blev ett litet, litet kryp in och känns inte alls bra men nu har vi åtminstone en plats att dra oss tillbaka för mys och kraft hämtning mellan de olika momenten.

 

Grabben har i vardagsrummet fått ett 40 kvm stort lekrum och trivs att busa runt där, så länge som inga nya tapeter eller nytt golv är på plats fungerar det ypperligt.  

Fredagen ägnade vi åt tapet fundering med hjälp utav kompisar och tror att jag kommit fram till något som kan bli bra.

 

En stor fondvägg med stora rutor på och en mindre vägg som hämtar upp mycket från fondväggen och där jag skall fixa till någon häftig lampa. Jag har sett en lampa i Ellos katalogen som vi skulle kunna ta, men när vi var i en EM möbelaffär nu helgen så sålde de ett klädträd med belysning bakom och detta gav mig idén till att själv eventuellt bygga vår lampa i ek då detta är ett genomgående tema i vårt hem. Några ”ord” och en växt kan bli super på den ”lilla fondväggen”.  Resterande väggar får en betydligt ljusare tapet och sen kommer pricken över I:ett, jag får min bård.

 

Tack för hjälpen.

Dessvärre fick jag inget lugnande mail tillbaka från BV om vår väntetid innan vi kan förvänta oss bb med anledning till att vi valt kön. MEN det stod ju ändå något för oss kanske positivt i månadsbrevet vi fick med den dåliga informationen.

 

Taiwan vill ha lite mera information om vissa saker från oss svenska adoptanter och det ger ju oss en möjlighet att förändra redan nersända handlingar, som då kan bli mera fördelaktiga i framtida val från de biologiska mammorna än vad dagens handlingar kanske är.

 

Jag får försöka sätta min tilltro till just detta och sen rikta in mig på att väntan kommer att bli längre än jag för en månad sedan trodde.

 

På grund av detta har vi även valt att åka till värmen en vecka. Jag längtar även om jag inte riktigt är överens med mig själv om det var rätt gjort eller inte, då vi har mycket kvar att göra här hemma innan det är färdigt och det är ganska dyra saker som händer. Åt andra sidan så finns det kvar när vi kommer hem och vi kan fortsätta där vi slutade men i en långsammare takt för att pengarna skall hinna komma in igen.

Det är nog första gången tårarna kommer angående adoptionen av barn nr 2, nu är det oåterkalleligt, nu har det hänt.

 

Fick precis mail från organisationen och de som besökt vårt barnhem. När vi reste jorden runt för att hitta landet till barn nr 2 så var Kina av stort intresse, vår önskan att även får följa en liten flicka i sitt liv var stor. När så Barnens Vänner meddelade oss att det i Taiwan var möjligt att välja kön så gjorde vi det. Det står skrivet i våra handlingar och i brevet vi skrivet till hennes biologiska mamma.

 Nu kommer då dråpslaget och jag läser bla så här angående väntetiden ……. att den är ungefär två år om familjen inte önskat kön. Om familjen valt kön blir väntetiden ofta betydligt längre. Just nu undrar jag vad betydligt betyder i detta samanhang och väntar på svar på ett mail jag sänt iväg. Just nu orkar jag inte mera så jag måste bara ut för här inne får jag inte luft……………..

De har idag varit med mig på min vanliga runda som jag försöker gå efter att jag lämnat grabben på dagis. Med stor förtjusning kunde jag efteråt avläsa 6087 steg och en timmes frisk luft. Men innan detta underbara så var jag väldigt sur på min MP3 spelare, batteriet var slut. Har varit ute två gånger, vardera 1 timmes spelning och nu är den slut. Borde inte batteriet hålla lite till? Dessutom är det en super fin sak med radio, tidtagning, mikrofon, datum och tid, man kan sätta den i ett vristband, armband, nyckelring, skinnväska med klipps eller docka den till högtalare. En Creative Zen stone plus – helt överdriven för lilla mig. Dessutom skall den laddas via datorn. Min gamle var så himla lätt, den bytte jag batterier i medan jag gick, förutsatt att jag hade ett ny laddat med mig. Det är inte jag som köpt den utan min underbare man som tycker att jag skall ha sånt som är svårt och invecklat.

Alltid lika trevligt att träffas och prata lite. Vi träffades i kommunens ena konferenslokal som jag då ordnat genom socialförvaltningen här i kommunen. Synd bara att det är dåligt med folk som tar sig tid att komma fast dom sagt tidigare att det vore kul med dessa träffar. I alla fall så var vi en liten skara som under tre timmar ventilerade våra tankar och idéer om ditt och datten, varför adoption världen ser ut som den gör och vad vi egentligen kan eller inte kan göra undertiden vi väntar, vad som händer när vi kommer hem osv.

Han kom kl 8.00 och gick kl 19.30 Jag tror allt är fixat när det gäller det elektriska. Det märktes att vi inte är vana vid byggen för på vissa ställen fick han göra om det jobbet han förberett tidigare.

Tisdagens stegräkning gick överförväntan. Har hört att det spelar ingen roll hur mycket man än går så kommer man ändå inte upp i ett antal tusental steg. Det var bara på eftermiddagen som jag räknade stegen och jag gick bara här hemma, fick ändå till över 2000 steg, synd att jag inte fick räknat de på förmiddagen då jag var två gånger nere i centrum.

 

I går morse ville jag inte missa ett enda steg, så stegräknaren åkte på, på troskanten innan jag fått fötterna över sängkanten :-) Nåja morgonen var lugn och vi skulle in till läkaren och jag skulle följa med för att kanske bli stucken.

 

Vilken läkare, hon fixade båda läkarintygen på knappt 20 minuter och visst blev jag stucken. Sen skulle det ju lämnas urinprov. Nu händer då det som inte borde hända, tur att ingen såg. Bred om häcken, litet utrymme, STOR toastol, trånga byxor och en liten liten klämma på stegräknaren och mycket mycket mycket oflyt. Stegräknaren åker ner i toastolen. Fråga mig inte om jag hunnit spola, det har jag alltså inte :-(  En dag gammal och sänkt i urin. Är den vatten tät eller urin tät – Nej. Det blev till att köpa en ny.